En timme i trappuppgången

Strax innan klockan tio imorse snörade jag på mig löparskorna och klev ut genom dörren. Tyvärr insåg jag så fort jag klivit ut på gatan att min hemnyckel INTE låg i bakfickan på löpartightsen, som de borde gjort. Som tur är har jag övermänskliga reflexer och lyckades vända och fånga ytterdörren innan den hunnit gå igen och gå i lås. Jag joggade tillbaka upp för trapporna och knackade försiktigt på dörren hemma. 

Problemet var att jag är på tok för hurtig för mitt eget bästa. Ingen i min lägenhet var såklart vaken klockan tio på en lördag och jag ville verkligen inte vara den extremt jobbiga personen som väckte hela huset klockan tio på en lördag!

Jag fortsatte knacka försiktigt med jämna mellanrum. En timme senare hade mitt mobilbatteri tagit slut och jag, som inte hade ätit frukost och dessutom börjat frysa kände mig desperat och ringde på. Det dröjde visserligen ytterligare 20 minuter innan någon kom och öppnade åt mig. Fick alltså komma in en och en halv timme efter att jag lämnat lägenheten, då utan att ha sprungit en enda meter. Nu kanske jag ska lära mig att alltid ta med nyckeln. Detta var nämligen inte första gången.

Efter denna lilla fadäs, som kändes som ett fruktansvärt slöseri med tid, tappade jag all motivation. Pratade med Carl en stund och somnade sedan i två timmar. Klockan tre hade jag lyckats samla ihop en tillräcklig mängd energi för att plugga lite, sedan tog jag en promenad i Ciutadellaparken bland såpbubblor, lindansare, kägelkastare och musiker. När jag kom hem lagade jag tacos. Trots morgonens bakslag blev dagen alltså ganska bra till slut!

Igår var också en bra dag! Jag fick mycket plugg gjort efter skolan och på kvällen gick jag på ett språkutbyte! det kändes så himla kul att få prata lite spanska utanför skolan, med andra människor som också bara är där för att lära sig. Det blir en väldigt trivsam och trygg miljö liksom. (Det är alltså en skola för studier i nordiska språk som anordnar språkutbyten ibland, där svenskar som vill lära sig spanska får prata med spanjorer som vill lära sig svenska, så pratar man lite av varje medan man äter chips och har det bra!)

Efteråt gick vi på Club Bananas, som inte är en klubb utan en restaurang i Born med cool inredning. Sedan var vi en stund på Bombon (Karibienbaren vi besökte under min första Barcelona-utgång) och sen promenerade jag hem och sov! Mycket exemplarisk fredagkväll!

Imorgon ska jag till Sitges och fira Carnaval!!! Det ser jag fram emot!

Taco hej :)