Jag tror jag måste skriva ett seriöst inlägg

Jag vet inte om det beror på att det är jul, min första jul utan min familj, eller om det beror på någonting annat; men den senaste veckan har jag haft en äcklligt jobbig hemlängtan. Det har hänt saker som gjort mig nedstämd och irriterad, vilket gör det ännu lättare att längta efter hemma. Det har varit jobbigt.

Sen får jag dåligt samvete för att jag inte uppskattar min tid här, för att jag går och drömmer om Sverige när jag egentligen borde njuta av USA. Då blir jag ännu ledsnare, vilket resulterar i att jag längtar hem ännu mer. Det är en ond cirkel liksom.

Man kanska ska vänta sig hemlängtan ändå. Kanske speciellt runt jul. Jag vet inte hur det är. Jag har aldrig varit borta såhär länge förut. Hemlängtan är ju ingen synd, fast än det känns lite som det. Det borde ju vara okej att vara ledsen.

Hur som helst ville jag skriva om det här. Det finns stunder som blir jag så trött på den här platsen och allt som är fel med den. Stunder när jag glorifierar Sverige i mitt huvud och tänker på hur mycket bättre allting är där. Kanske är det det som är grejen. Det är bara i mitt huvud. Sverige är inte heller perfekt, det är bara mitt hem, min comfort zone, jag glömmer bort det som är dåligt och minns allt som är bra.

Ja det har varit lite svårt det senaste dagarna, men jag försöker (oh god, do I try) att vara positiv och tänka att det ordnar sig. För det gör det nog. Allt det som får mig på mindre bra humör är sådant som kan lösas, som kan gå över med tiden, fast än det känns hopplöst vissa gånger.

Såhär känns det just precis nu. Kanske har jag bara PMS och om två dagar kommer jag att undra vad som fick mig att skriva det här. Men det skadar ju inte, eller hur? Nu har jag fått det här ur mitt system, för det är viktigt faktiskt.¨

Väldigt viktigt.

Det är också viktigt att ta vara på sånt som gör det lite lättare här i livet.

Typ milslånga facebookmeddelanden med Elsa Amanda Fredrika Forssberg (mellannamn mot mellannamn)

Taco hej :)