Los últimos días

Hola guapos! Inte långt kvar nu, jag försöker ta det så lungt som möjligt och göra allt på samma gång. I lördags sov jag länge, med tanke på att jag gått och lagt mig 08.00. När jag vaknade vid halv ett var jag rådvillhetens moder och kunde inte bestämma mig om kag skulle spendera eftemiddagen i stan eller på stranden. Det blev stranden, kändes ändå viktigt att vara där mina kompisar var.

På kvällen hade vi pizza/sushipicknick igen och sa hejdå till Lina. Jag grät massor för att någon klok peron slog på Hero av Enrique på spanska precis när vi hade det som mysigast. Hur kan man låta bli att gråta då???

I går hade vi marknadsdag. Vi gick på El Flea och på 1-euro market, med ett stopp där emellan på världens bästa snabbgreken!!

När vi tittat klart på gamla kläder och prylar åt vi glass en sväng i parken. Sedan följde jag med Hassan och Sara hem och tittade på youtubevideos i soffan tills det blev dags att möta kompisarna på tapasmiddag. Ännu en avskedsmiddag faktiskt. Jag promenerade hem med Ellen och pratade om allt vi gjort sedan hon, jag och hennes mamma gick tillsammans till Happy Casa för fyra månader sedan. Så knäppt ändå.

Idag har jag varit på stranden och bränt mig på ryggen och snart ska jag och B äta middag tillsammans på en mexikansk restaurang. Imorgon är sista dagen! 

Taco hej :)

Pensamientos v.19 - om att säga hejdå och hej

De senaste fem dagarna har jag sagt hejdå till fyra kompisar. Linda i onsdags, Lina i lördags och Ellen och Ebba idag. Jag har fällt en massa tårar och känt mig vemodig och fylld av kärlek omvartannat.

Nästa person som åker hem är jag.

Det är så konstigt att säga hejdå. Jag säger hejdå till personer som jag trodde att jag inte ens skulle klicka med när jag träffade de första gången, som jag nu inte förstår hur jag ska ha en vardag utan. Människor som under fyra månader har varit min familj, mitt stöd, som jag skrattat med och gråtit med och upplevt ett helt himla annat liv med. Jag vet att jag kommer träffa dem snart, men jag säger inte bara hejdå till personer, utan till  det sammanhang där vi hittat till varandra. Där vår grupp på 10 personer aldrig kommer vara igen. Den här upplevelsen hade ju inte varit alls lika bra om jag inte haft dem där hela tiden och jag vill inte vara utan dem nu. Att alltid kunna säga "vi ses imorgon". Varje dag.

Jag har ju som bekant ganska lätt för att bli sentimenta och det är kanske därför detta känns extra jobbigt.

Jag säger också hejdå till min nya stad. Som jag kommer sakna att faktiskt bo i Barcelona. Gröna träd längs med Gran Via, snea gathörn, ljudet av skateboards mot asfalt, palmerna, lukten av gräset i Ciutadella, hamnen, det gula lyktljuset på kvällen. Att allt detta är mitt nu. Det är så konstigt att jag kanske aldrig kommer vara här på samma sätt.

Någon gång måste man ju säga hejdå till allting här i livet. Jag avskyr det, men så är det. Någonstans måste man ju försöka förstå sig på det, fast jag ännu är så himla liten och knappt har varit med om något alls har jag redan varit med om så himla många avslut. Jag har slutat på tre skolor och gråtit i aulor, slutat spela två sporter som båda legat mig så nära hjärtat, sagt hejdå till en familj och kompisar i en helt annan världsdel. Det kommer komma fler och det kommer komma jobbigare. Men det blir alltid okej till slut, det ska man komma ihåg. Även om det är svårt.

Om tre dagar ligger jag hemma i Stockholm och sover. Det kommer vara fruktansvärt att säga hejdå, till allt, men jag är också så himla glad för allt jag fått! Så himla lökig grej att skriva egentligen, men det är sant. Skulle inte byta denna termin mot någonting.

Och att säga hejdå betyder också att jag får säga hej till något annat. Till en sommar på landet. I trygghet, på bryggan på landet, med farmor och farfar, med My, med Carl. Det ska bli fint. Fast än jag försöker lägga mycket energi på att vara här och nu just nu ska det bli väldigt fint.

Med det avslutar jag mina kanske sista pensamientos för den här gången. I Barcelona i alla fall.

Taco hej :)

Sol och berg och dans och hav

Igår var en lång himla dag hörrni, men väldigt kul!

Jag och My gick upp i ottan för att bege oss till Montserrat med Minna, Hassan, Ellen och Minnas vän Judit! Det var en bra och fin, men väldigt svettig upplevelse. Vi gick/klättrade upp till klostret där vi åt lunch och glass, promenerade omkring lite till och sedan tog vi bergbanan ner. Det tyckte våra stackars fötter/knän/benhinnor nog var en mycket god idé!

Jag flyttade in på hostel, åt middag och insåg att jag inte alls skulle hinna ta tuppluren som jag hade tänkt skulle stärka mig innan kvällen. Hann åtminstone lägga mig ned i sängen i en kvart innan jag behövde bege mig mot Kelsea, där jag hade råkat glömma mina skor.  Sådana kan ju vara fördelaktiga att ha när man ska ut och dansa.

Vi åkte i alla fall till L'Ovella Negra och sammanstrålade med resten av kompisarna. Efter L'Ovella följer som bekant alltid Razzmatazz! Jag trodde inte jag skulle orka dansa i fyra timmar, men det gjorde jag (nästan i alla fall).

Vid halv sex gick vi ned till stranden och soluppgångsdoppade oss. Det var mycket livsnjutigt måste jag säga!

Sedan gick jag hem med blöta underkläder i framfickan på jeansjackan, åt lite av hostelfrukosten som precis hade öppnat och gick och la mig klockan åtta. Godnatt!

Taco hej :)

La nycklarna på skrivbordet

Imorse vaknade jag i Sant Antoni bredvid My. Nu sitter jag på prassliga hostellakan och längtar tillbaka till Gran Via, som jag flyttade ifrån i onsdags eftermiddag.

Det kändes så konstigt att stänga dörren och veta att nycklarna låg kvar där inne på skrivbordet där jag lämnat dem, även fast jag råkat göra det många gånger av misstag.

Nu ska jag visserligen sova där igen, spenderar nämligen tisdag natt (mim sista natt (!?!?) I Barboras rum. Men det känns så underligt att jag inte bor där längre. Att jag plockat ned det fonetiska alfabetet och kartorna från väggen, möblerat tillbaka till som det såg ut för fyra månader sedan, att det redan bor någon annan där. I mitt rum.

Dessutom känns det så jobbigt att bo på hostel igen. Att leva ur en resväska och inte ha 100 % koll på sina saker hela tiden. Att sju andra också ligger och snarkar i samma rum. Men det är ju som det är och mim sista vecka i Barcelona kommer inte bli bättre bara för att jag klagar och ojar mig. Det blir nog bra ändå.

I natt blir det ändå kanske inte så mycket sova på hostelet. Vi ska ha vår sista utgång på razzmatazz och planerar solippgångsdopp därefter.

Taco hej :)

Skolavslutning och tre picknickar

Den här veckan har handlat om många "sista". I måndags skrev vi vår sista riktiga tenta. Jag var ganska stressad innan för att jag verkligen inte pluggat ordentligt i Valencia, men det gick ändå ganska bra trots omständigheterna!

Vi firade med picknick och bad på stranden <33

På kvällen fortsatte firandet med picknick nummer två! Vi åt sushi (jag åt det sista av min kikärtscurry som jag hade med mig) och myste så att det gjorde ont i hjärtat. Vill inte lämna mina klasskompisar :(

Sedan gick vi ut och dansade!

Igår hade vi skolavslutning!!! Köpte våra sista mackor från Fleca Comtal och läste dagens astro. Hade avslutningsfest på terrassen, åt spanska mandlar, kramades.

Kvällen bjöd på picknick nummer tre, med hela klassen! Som en egen liten avslutningsfest! Dock hann inte alla komma dit innan hälften var tvugna att gå för att äta middag på La Monroe, men det var mycket mysigt ändå.

Efter middagen var det hejdå-dags. Lindy K far hem idag och vi satt på 33/45 och fällde lite tårar och sen pratade vi om allt mellan himmel och jord tills det blev natt.

Nu har jag sommarlov!!! Ska spendera sista veckan åt att bada, bestiga berg, äta massa gott och krama sönder mina klasskompisar.

Taco hej :)

Viajé a Valencia

Hola! egentligen är det alldeles för sent för mig att sitt här och tramsa med bloggen. Imorgon infaller både min sista skoldag och utflyttning ur lägenheten. Ville ändå bjuda på lite bilder från Valencia, eftersom det är oklart hur mycket jag kommer kunna/vilja/hinna använda datorn under kommande vecka.

!Disfrutalas!

Valencia var till stor del strandhäng. Det var supervarmt i vattnet och solen strålade alla dagar. Till stranden tar jag dock inte gärna med mig kameran. Första dagen fick den ligga hemma och vila sig fram tills att det blev dags för middag. Som sagt hade vi båda ätit mycket konstig lunch, men på kvällen blev det grekiskt.

Dag två spenderades också på stranden. På kvällen gick vi ut för att hitta tapas! Det gjorde vi! Förtärdes under palmer. Mmmmmm bravas!

På vägen hem gick förbi den gamla tjurfäktningsarenan där Ricky Martin hade konsert samma kväll. Lyckades timea precis när ha framförde Living La Vida Loca så vi kunde tjuvnjuta lite av den från gatan utanför. Kanske det mest tursamma ögonblicket i mitt liv?

På lördagen skulle vi upptäcka lite mer av staden än bara mjuk sand och varmt medelhavsvatten. Vi åt god frukost!

Och så gick vi omkring. Såg marknaden, ett av Europas smalaste hus och andra coola platser!

Sedan avslutade vi i en park som hade fina blommor och många apelsinträd. Väldigt mysigt!

Sedan åkte vi tåg i fem timmar tillbaka till Barcelona hem!

Och det var den lilla resan!

Taco hej :)

Pensamientos v.18 - om pensamientos

Hejhejhej.

Veckans pensamientos skriver jag promenerande. Idag hade jag min sista tenta, på onsdag flyttar jag ut från lägenheten. Det är så mycket som händer nu och alltså lika mycket saker i skallen. Också mindre tid att skriva ned dem på.

Det tänkte jag på igår. Vilken himla ynnest det är att ha lärt sig skriva. Hur skönt det är att kunna strukturera upp allt som händer i huvudet genom att skriva ner det. Hur mycket det hjälper mig när någonting är jobbigt, ledsamt, nervöst. Att kunna stanna i fina, roliga grejer och njuta ännu mer av dem också. Att förstå sig själv.

Alla veckans pensamientos har hjälpt mig bearbeta så mycket här. Offentligt, visserligen, men ändå på ett sätt som ofta fått mig att känna mig lugnare och mer i kontroll över mina tankar och känslor. För när jag väl börjat skriva om något så är det som att resten av alla resonemang börjar rinna ur mig och plötsligt fattar jag grejer jag inte fattat innan! Det är så himla coolt och najs! Och skönt att jag hittat vad som fungerar för mig.

Nu ska jag dock försöka inte tänka så mycket mer. 10 dagar kvar och mycket kul kvar! Vi hörs snart

Taco hej :)

I Valencia med Empi

Hej!! Jag är i Valencia! Med Emma!!!

Dagarna innan vi åkte hit gick åt till att plugga, börja packa ihop grejer och en extremt svettig utflykt till park Güell som jag kanske kan berätta mer om en annan gång.

Nu är vi här i alla fall! Jag mötte Emsi när jag slutat skolan i onsdags och efter lite lunch satte vi oss på ett tåg som tog oss hit! Älskar att åka tåg!

Igår ägnade vi halva dagen åt strandhäng, sedan åt vi en SJUKT tvivelaktig lunch (jag fick sallad med müesli på) och promenerade lite i Turiaparken.  Och grekiskt till middag! I spanien.

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska göra, men det blir kanske lite mer strand- och parkhäng!

Taco hej :)

söndag och måndag genom vad jag ätit

När farfar och farmor var här och hälsade på här för lite drygt en månad sedan sa farfar att man inte kunde tro att jag gjorde mycket annat än att äta när man läste bloggen min. Inte en helt felaktig betraktelse! Men jag gillar ju att äta och jag gillar också att höra om vad andra äter, kanske är det därför jag själv gärna delar med mig av det. 

Nu tänkte jag i all fall anamma detta ordentligt och beskriva mina två senaste dagar utifrån vad jag ätit. Typ.

Min söndagsfrukost har ni ju redan sett i ett annat inlägg. Yoghurt med jordgubbar och frön, mackor på äckligt bröd med philadelphiaost och sallad + te. Detta förtärdes på balkongen innan jag gick ut och sprang. En bra start på dagen helt enkelt.

Till följd av min bra morgon hade jag mycket energi när jag promenerade till Cometa för att ha pluggdejt med Kelsea, My, Linda och Ellen. På väg dit köpte jag stödfrukt i form av den här nektarinen och en av de godaste bananer jag någonsin smakat. Dessa frukter råkade dock också bli min lunch, då pluggandet pågick lite längre än väntat.

Att jag bara ätit frukt till lunch gjorde dock inte så mycket, för på vägen hem gick vi förbi den kanske enda affären i Barcelona (som vi känner till i alla fall) som har halloumi! När jag kom hem lagade jag därför till denna drömmåltid med sötpotatis, halloumi, sallad och vitlöksyoghurt!! Åts framför en romantisk komedi, och sedan åt jag jordgubbar med mjölk (<3) framför en till.

Idag åt jag prick samma sak till frukost som igår, men inomhus istället för på balkongen. Sedan fick jag ett ryck och började rensa ut massa grejer ur mitt rum och plocka ner grejer från väggarna. Jag insåg att jag bara har sex nätter kvar i detta rum (????!!!!)

När jag blev hungrig tillredde jag den här "göra-slut-på-grejer-salladen" med jordgubbar, tomater, sallad, halloumi, quinoa, avokado och limedressing :)))

På eftermiddagen drog jag ut på staden, delvis för att det är viktigt att vara ute lite varje dag nu har jag bestämt, dels för att jag behövde inköpa lite bra grejer som t.ex. en handhållen väskvåg och en ny resväska med citroner på så att jag kan skicka hem den andra med Emma! 

Jag tog en paus och åt kokosglass (som matchade mig) vid katedralen.

Efter det mötte jag samma gäng från gårdagen och fortsatte pluggandet. Blev medbjuden på nachomiddag och det kan jag ju inte tacka nej till, så vi begav oss till  El Pachuco och åt denna otroliga skapelse.

Nu är det snart dags för mig att krypa till kojs igen.

Taco hej :)

Pensamientos v.17 - om förändring och tiden och vad en hemresa EGENTLIGEN betyder

Tidsåtgången är helt overklig just nu. Ibland känns det som att jag  knappt hinner med att tänka, samtidigt som jag tänker en hel del. Som vanligt. Jag tänker på hur lite jag vill hem härifrån nu och hur mycket jag längtade hem för bara några veckor sedan. Hur den känslan byttes ut på bara en dag.

Jag undrar om det beror på att jag inte vill ha en till förändring, eller om det beror på att jag inte vill att allt ska vara likadant? Jag tror det är det första. Jag har aldrig varit bra på det här med förändring, det har alltid varit lite jobbigt. Jag gillar rutiner, det har jag ju skrivit om förut. De senaste veckorna har jag börjat inbilla mig att det kommer vara en så himla stor förändring att komma hem. Att så mycket kommer vara annorlunda.

Men jag vet ju att mycket kommer vara likadant också. Och det känns kanske också lite läskigt, för att jag tror att det kommer vara likadant men på ett helt annat sätt och jag vet inte vad jag ska förvänta mig. Jag vill veta. Jag vill ha koll.

Sist men inte minst tror jag att hemresan från Barcelona är en så tydlig markering på att tiden går. Så fort. Och det är läskigt när man är 21 år, tror jag, för det är så mycket kvar som jag inte har någon aning om.

Men kul är det ju också förstås. Jag ser fram emot att leva och växa och jag vill ju att tiden ska gå! Men det är lite överväldigande också.

Som tur är tror jag att tiden går lite extra fort just nu när jag vet att den håller på att rinna iväg. Det är ju inte alltid så. Snart är jag på landet där det mesta går i halvfart och det längtar jag efter. Jag hade lagt upp en bild därifrån nu om det inte hade varit så att det inte alls går att ladda upp bilder... Tråkigt.

Nåväl. Jag hoppas ni (farfar framförallt) inte oroar er för att jag sitter här och deppar över tiden. Det gör jag verkligen inte. Idag har dessutom varit en himla bra dag, som jag ska berätta mer om så småningom. Det kanske är det att det känns lite extra jobbigt att dra härifrån när man har sådana braiga dagar.

Taco hej :)

En hel helg!

Buenas! Hittills den här helgen har jag lyckats uppnå en perfekt balans mellan ensamtid och umgängestid. Är väldigt nöjd! Här är en liten genomgång av vad jag gjort. Jag vet att ni är mycket nyfikna. 

I fredags flöt jag omkring bland höga vågor i medelhavet. Det är inte så kallt att bada längre! Vi åkte till Montgat nord för strandhäng och det var så himla skönt, men efter att vi badat började det blåsa som attan. Jag insåg efter ett tag att jag låg och spände mig och frös i blåsten mer än vad jag njöt, så då åkte jag hem. På kvällen gick jag, Ellen, Lina och Sara på intercambio och pratade lite spanska med främlingar. När vi tröttnat på det åt vi bravas och oliver på Tantarantana. Jag funderade på att ta tunnelbanan hem, men när jag väl börjat promenera kändes det bäst att fortsätta med det och bara supa in så mycket av den här staden jag kan, medan jag kan. 

Sedan blev det lördag. Jag vaknade så sent som kvart i tolv och undrade vad som hade hänt med mig. Eftersom jag redan sovit bort halva dagen bestämde jag mig för att jag lika gärna kunde stanna i sängen i tre timmar till och titta på Chicas del Cable (TIPS ALLA SOM HAR NETFLIX!). 

Sedan gick jag ut och handlade lite mat och en present till B som fyllde år. På kvällen gick vi till La Taquería för att fira henne. Det var sannerligen mycket gott.

Igår var det även Noche de los museos, vilket innebar att alla museum var öppna och gratis mellan sju och noll-ett. När jag ätit mig mätt på quesadillas och nachos begav jag mig därför till Macba där jag strosade omkring en dryg timme och kollade på coola fotografier. Rekommenderar ändå att gå på museum ensam, då kan man stanna precis så länge eller kort man vill vid alla installationer och få mycket värdefull tid med sina egna tankar.

Den ena utställningen var World Press Photography, vilken bjöd på hemska, tänkvärda men även roliga och vackra bilder. Hann nog känna cirka alla känslor i det mänskliga känslospannet under den halvtimmen jag tittade på dem. Utställning nummer två handlade om fotoböcker. Det var mest fint att kolla på.

Detta tyckte jag var extra fint ↑

Idag vaknade jag lite tidigare och piggare än igår och nu sitter jag och äter frukost på balkongen och lyssnar på svensk musik. På det viset hoppas jag att jag ska bli mer taggad på att åka tillbaka till Sverige om 17 dagar.

Nu fortsätter min helg, den tar faktiskt inte slut förrän på onsdag! Då har jag veckans enda lektion och sen åker jag och Emma (!!) till Valencia tillsammans. 

Taco hej :)