31 augusti 2013

Cheerleaderarmbågar och så kallad bloggtorka

Tjohej.

För tillfället har jag inte så mycket intressant att skriva om, men jag vill ändå titta in och höra av mig. Bara för er skull.

Jag är på bra humör. Pratar mer och mer med flickorna i laget för var dag som går. Imorgon har vi turnering hela dagen. Jag är lite nervös förstås, men jag behöver nog inte spela så himla mycket eftersom jag är sämst i laget (todde då aldrig att jag skulle vara glad över att vara dålig på något).

Idag var en sån dag när det kändes som att jag var med i Glee ungefär. Alla cheerleaders hade på sig sina uniformer och gick omkring och såg söta ut. (Imorgon har fotbollslaget sin första match.)(Luci tyckte om det mest av alla. Hon var helt till sig över deras "hair bows" eller "elbows" som hon råkade säga en gång. Jag var förvirrad.)

Det kändes så Amerikanskt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Nu har vi långhelg och det är så himla skönt. Fast jag vet inte riktigt vad labor day är för något...

Bäst att googla...








Där ser man.

Likt en äkta bloggerska ska jag nu be er om att komma med tips på vad jag kan blogga om nästa gång jag inte har något att blogga om. Är det något ni verkligen går och undrar över eller bara vill se, fråga på.

Taco hej :)

29 augusti 2013

Feeling lonely in a crowded room (lagom cheesy.)

Jag har funderat igen.


Jag fick lite inspiration från annat håll som gjorde att jag ville ta upp det här. Hur ett utbytesår inte alltid är en dans på rosor.

Innan vi utbytesstudenter kommer hit för vi höra från alla håll och kanter att amerikanarna är så fruktansvärt nyfikna och intresserade och att vi kommer vara ungefär det mest spännande som någonsin hänt. Visst, människorna här är mer sociala och nyfikna, men efter snart tre veckor på high school har jag insett att det till stor del bara är en massa bullshit.

Tonåringar är alltid tonåringar. Det spelar egentligen ingen roll om jag befinner mig i Sverige eller USA eller Spanien, det är samma princip. Det finns gäng och grupperingar och att försöka bryta sig in hos dem, speciellt när de redan gått med varandra på high school i fyra år, är skitjobbigt och assvårt.

Hittills har jag inte lyckats skaffa några nya vänner i skolan. Jag har alltså gått där i tre veckor men jag äter fortfarande lunch med de andra utbytesstudenterna för ingen har bjudit in mig att äta med dem och jag vill inte tränga mig på.  (På riktigt, hur skulle du reagera om en random tjej kom och satte sig med ditt gäng, som du haft i fyra år, på lunchen?) Och jag vet att det är det vi egentligen ska göra, det är det vi blev tillsagda att göra:

"Var lite jobbiga, träng er på, fråga om ni också får följa med."

Men gissa vad: Det är himla mycket lättare sagt än gjort.

Och jag sitter fortfarande ett par meter ifrån alla andra innan volleybollträningarna för att de känne rju redan varandra allihop och jag vill inte be dem göra plats för mig i sin slutna cirkel.

Jag är så himla glad att jag har Alicia och de andra utbytesstudenterna. Det skrämmer mig vad som hade hänt med mig annars.

Trots allt det där tror jag att det är viktigt att man verkligen försöker göra någon sorts insats och det lättaste tror jag är att engagera sig i något skolrelaterat.

Kan man inte spela en sport finns det massvis av klubbar. Man kan gå med i vad som helst. Det finns människor där, människor som kanske är trevligare och mer nyfikna än de som sitter framför dig på matten. De kanske int ekommer bli dina bästa vänner på en gång, men jag tror att för varje dag som går vågar jag flytta mig närmare den lilla cirkeln med volleybolltjejer och för varje dag som går blir man lite modigare för att för varje dag som går känner människorna i den gruppen igen en lite mer och förr eller senare kanske man är en av dem.

Det tror jag är viktigt.

Och jag tror också att det är viktigt att man kommer ihåg att allt som sägs innan man kommer hit kanske inte är 100% verkligt. Att det kanske är lite falsk marknadsföring och romantiserat. Eller så är det alltid såhär i början, men ju längre tiden går desto bättre blir det och när man väl åker hem igen så kommer man knappt ihåg hur jobbigt det var de första veckorna.

Hur som helst ska man hålla ut.

Taco hej :)



PS: Det var ett nedstämt inlägg känns det som, så missförstå det inte som att jag är nedstämd. Idag har jag varit skitglad hela dagen. Och jag lyckades säga hela The Pledge utan att tappa bort mig, mumla, sluddra eller glömma ord. HURRA!


28 augusti 2013

Det är dags för tisdgasmys

Någon slags konstant trötthet har kommit och lagt sig över mig som en blöt ullfilt (minus lukten) och jag går mest omkring och försöker ta mig igenom dagarna utan att ramla omkull i en sovhög på marken. Jag vet att det inte beror på att jag sover för lite, för jag sove rprecis lika mycket som vanligt. Kanske beror det på alla nya intryck eller så får jag i mig för lite (eller för dålig) mat.

Hur som helst gör det mig irriterad för jag vill vara här och uppleva saker och tycka att allt är skitroligt men det är så svårt när jag mest av allt vill gå hem och lägga mig i sängen och sova.

Idag ahr jag gått i skolan, spelat volleyboll, gjort läxor och nu var vi nyss iväg till bensinmacken lite längre ner på gatan (vi tog bilen) och införskaffade tisdagsmys.

King size förstås. 

Förhoppningsvis kanske lite choklad och Cola-slushie rycka upp mig.

Taco hej :)



26 augusti 2013

Tvivelaktig middag

Hallå där!

Idag har jag provat på ännu en Amerikansk delikatess, nämligen kött på burk.
Ja.
Kött. (?)
På burk.



Ser ju fruktansvärt gott ut, men låt er inte luras. Det är bara fruktansvärt.


Taco hej

25 augusti 2013

Senior Sunrise/Donut Day

Fredag var en himla bra dag måste jag säga.



Vi var upp tidigt, tidigt för att åka till skolan och se solen gå upp. Detta fenomen kallas senior sunrise och det är tydligen tradition på Downey. Alla som var där var skittaggade och myste omkring inlindade i filtar och åt pop-tarts och donuts och drack kaffe som delades ut.


Det fotograferades en massa hit och dit. Jag var dock ett punghuvud som glömde min kamera och fick fota min lilla samsung som tar inte världens mest högkvilitativa bilder. Här är tre:




När solen nästan gått upp helt och hållet började folkmassan på fotbollsplanen skingras och folk åkte iväg i sina bilar för att äta frukost eller hem och sova en stund till innan  skolan började. Jag åkte med Alicia och några av hennes vänner för att köpa donuts. 
Det var alltså min andra donut för dagen, men inte den sista. Utöver de tre och en halv donuts jag åt på morgonen stoppade jag i mig två till senare under dagen. Min Yearbooklärare hade nämligen inte planerat något speciellt för vår lektion. Så  han bjöd på donuts. 

Andra saker som gjorde fredagen till en utmärkt dag:

  1. Dance-battle mellan två dudes under lunchen
  2. Jag fick byta min matte. Nu har jag hamnat i Algebra 1 med en massa freshies istället. Men det är bättre än Finite.
  3. Jag fick en ny vän som heter Ariels pappa, han är pilot och sa att någon dag kanske jag kan få följa med honom och Ariel i deras miniflygplan och se Kalifornien från ovan. (excuse me while I aslkjdhlksf)
  4. Vi tittade på Grease på kvällen.
Taco hej :)




22 augusti 2013

Home of the Knights

På den här onsdagen har det inte hänt något vidare värst spännande, men det gör ingetning för jag tänkte dedikera det här onsdagsinlägget till min nya skola; Thomas Downey Highs School. 

Till att börja med ska jag lära er Downeys egna sång. Jag har inte lärt mig melodin än, så jag (och ni, om ni vill) får välja en vi tycker är fin och sjunga orden till den:

Downey High,
Downey High
Royal Knights in blue
We'll forever loyal be
Loyal, yes and true
Your high ideals
Your banners bright
We'll hold for all to see
Oh Downey High
Dear Downey Hight
All hail,
Hail to thee

(Den är lite mer sofistikerad än Hela Rudbeck fuckar ur, vilken jag antar är det närmaste till en skolhymn vi har kommit.)

I alla fall. Såhär ser det ut på Downey:

Aulan som är skitfin utanpå och skitfin inuti. Den är i princip det man lägger märke till om man åker förbi skolan, för den ligger alldeles på framsidan.

 Såhär ser det ut vid huvudentrén. Den använder jag dock nästan aldrig.


Alla byggnader ser ut såhär. Låga, gråvita med blåa dörrar. Just denna byggnad tror jag är cafeterian/matsalen.


De flesta eleverna äter dock inte maten inomhus utan här ute vid långborden eller på gräsplätten bakom. Det är hur mysigt som helst.



De flesta korridorerna sträcker sig också utanför skolbyggnaden. Såhär ser det ut i ungefär varenda en.


Jag har ingen bra bild på något klassrum förutom min körsal. Den är stökig, mysig och kall. De flesta klassrumen är faktiskt kalla eftersom de överkompenserar den varma utomhustemperaturen. +40 utomhus = -40 inomhus.


Min sista bild är på gymnastiksalen med världens glansigaste golv. Det är bokstavligt talat en spegel.  
Här inne tränar jag alltså Volleyboll två timmar om dagen och där är det tyvärr inte ett dugg kallt. Jag tror jag har svettats mer under träningarna den här veckan än vad jag har gjort i mitt liv.

Och det var Thomas Downey. Döpt efter en gammal rektor på grannskolan. Blå och vit med riddaren som maskot. Cirka 2000 elever. 

Jag trivs rätt bra hittills.

All hail, all hail to thee.

Taco hej :)

21 augusti 2013

JA UPPDATERING!

Hejsan hejsan.
Jag har egentligen inget viktigt att säga, men det här är det som händer just nu:


  • Jag är nu rätt säker på att jag kom med i volleybolllaget. Frågan är dock om jag kommer att klara av det med tanke på hur min kropp kände sig idag. 
  • Det är varmt som själva helvetet här. Igår stod termometern på 105 grader och prognosen är att det ska vara varmt (inte riktigt 105, mne varmt) ända in i oktober.
  • Jag är fruktansvärt sugen på Coca-Cola. Tydligen är Modesto en Pepsidrickande stad och de säljer inte Cola på många platser.
  • Jag är också sugen på oboy, men det är ännu svårare att få tag på med tanke på att jag är i fel land.
  • Har fortfarande inte kunnat ändra mitt schema för det är megaproblem hos studievägledarna och de bokar inte nya tider förrän i slutet av veckan (Det är sista dagen att ändra sitt schema på torsdag. Jag hoppas att de ändrar det)
  • På fredag är det Senior Sunrise, och jag är sjukt pepp.

Taco hej :)

18 augusti 2013

3,2,1

Igår var det den 17:e augusti och en hel månad sedan jag landade i Modesto. Här är en liten lista:

Tre nya saker jag gjort: Smakat mexikansk majs, spelat volleyboll och fått en muntlig varning.

Två saker jag saknar: Jacob och kranvatten.

En sak som är det bästa med den här resan hittills: Att ha en syster.








Taco hej :)

17 augusti 2013

Har du mjölk?

Idag är det fredag och det betyder att det hände saker i skolan. Just den här fredagen var det mjölkjjippo/kalas/event. Jag vet inte riktigt, men det bjöds på gratis chokladmjölk och en pojke var utklädd till ko. Jag antar att sånt är vardagsmat här.




Efter skolan var det volleybolldags igen (förlåt mig om jag gjorde någon superxalterad för min skull igår, jag är inte alls garanterad en plats i laget. Jag är "very borderline" och två till måste bort. Så man vet aldrig.) 

Vi hade inte så lång träning idag då skolan anordnade barbeque för alla atleter. Vi fick varmkorv och chips och vatten och satt på läktaren och kollade på cheerleaders som tränade på sin synchronized slapping.

Så kult det är att gå på high school.

Taco hej :)

16 augusti 2013

I be ballin'

Gissa vad?

Jag kom med i laget! 

Eller tekniskt sett vet jag inte helt säkert förrän imorgon bitti, men Coach Garcia har i princip sagt att jag är med, så jag har nu accepterat att jag ska spela en helt främmande sport under de kommande två månaderna.


(Ja, jag använder samma bild igen, för återanvänding är bra och miljövänligt.)

Trots att jag gått från superdålig till lite mindre dålig på bara ett par dagar och är väldigt stolt över det med tanke på att jag nästan aldrig spelat förut, är jag väldigt orutinerad och nybörjig. Och ja; det är en nackdel i volleyboll när man inte kan reglerna.

Sen har ju alla flickor i laget en massa taktiker som jag inte känner till och de pratar ett mycket främmande volleybollspråk som innehåller siffror och prepositioner och de springer omkring och byter plats medan jag står i mitten och ser fundersam ut. När jag lär mig allt det där kommer troligtvis säsongen vara över, men jag har fått det klargjort för mig att jag i första hand är bänkvärmare (vilket känns skönt, med min prestationsångest och allt.) så det kommer nog att fungera ändå.

Allt som allt: Det känns trevligt att jag får vara med. Jag hoppas dock att de mer rutinerade spelarna som inte kom med i laget inte är arga och utmanar mig till slagsmål klockan 14.02 bakom gymnastiksalen som de gör i filmerna.

Taco hej :)

14 augusti 2013

@badgirlsandra #thuglife

Jag blev skickad till kontoret idag! Jajamän. Jag! Lilla fröken vanilj, miss goddy two shoes, som får magkramp av att bryta mot regler.

Idag hamnade jag i trubbel. 
(Mamma snyftar där hemma: "VAD HAR HÄNT MED MIN LILLA DOTTER???")

Jag råkade gå förbi fel ställe vid fel tidpunkt och jag blev skickad till supervision "to talk about my clothing, especially my shorts"



Jag spelade mitt "I'm foreign and I didn't know"-kort, fick en varning och höll mig undan från campus supervisors resten av dagen. Nu tänker jag aldrig mer ha på mig dessa shorts i skolan igen. Kanske inte ens i det här landet. De hatar ju uppenbarligen hud.

(Jag skulle kunna gå in på hur arg det gör mig att jag inte får klä mig hur jag vill för det är MIN kropp och MINA regler och om jag tycker att kortkort är fint bör jag få ha på mig kortkort och om pojkarna tittar på fel ställe är det väl för fan inte mitt fel utan snarare de som har uppfostrat sina söner till creeps som stirrar, men jag ska inte gå in på det för det skulle kunna bli fruktansvärt långt och jobbigt att läsa.)

I alla fall: jag kände mig helt klart bad ass där inne på kontoret idag, värsta Katniss Everdeen (äkta rebell). Där emot tror jag inte att regelbrytare är riktigt det karriärspår jag villl ge mig in på. Jag klarar mig fint som miss goody two shoes.

PS: Av någon anledning verkade det som att jag inte fått nog av en förbrytelse idag. därför kallade jag även min dramlärares pappa stupidlite senare. Men det var ett skämt oss skandinaver emellan och det förstod han. Som tur var.

Taco hej :)

12 augusti 2013

Välkommen till USA (tre veckor senare)






Idag har vi varit på EF Welcom Orientation i en park någonstans. Det var 15 studenter (alla är flickor) och deras respektive värdfamiljer.9 av 15 är från Tyskland. 

Jag har ju redan träffat några av dem, men det var kul att få se de andra. Min IEC har tydligen rekord i att "hosta" bara flickor två år i rad. Förra året hade hon fem, i år 15 och nästa år siktar hon på 30.

Vi gick igenom lite regler. Åt god mat och spelade volleyboll. Jag spelade aldrig någon volleyboll av någon anledning. Borde ha gjort det med tanke på att jag har try-outs imorgon.

Nu är klockan 21.35 och jag måste sova.

Taco hej :)

11 augusti 2013

Religiös spökbollsturnering på parkeringsplats.

Kyrkliga aktiviteter har aldrig varit något jag sysslat med där hemma. Visserligen har jag gått på  både dop, begravning och bröllop. En enstaka gång var jag faktiskt till och med på gudstjänst (vi var där med skolan och sjöng och jag fick en mycket överraskande kram av en präst som verkade tycka att jag behövde lite utav Guds frid). Men jag är inte precis en sådan som går till kyrkan varje söndag.

Här är det en annan femma. 

Anthony är pastor, så kyrkliga aktiviteter har på senaste tiden blivit ganska givet. Vi går ki kyrkan varje söndag och sådant som kyrkmänniskor gör, men idag deltog jag (eller deltog som åskådare) i en annan kyrklig aktivitet: Spökbollsturnering.







De från vår kyrka vann inte, men de kom rätt långt faktiskt. Jag satt i skuggan och drack massvis med Powerade och fotograferade och var glad att jag slapp springa omkring i gassande solsken.

All in all: Jag hade helkul!

Taco hej :) 

10 augusti 2013

Ready, Set, Make Some Friends!

Sedan jag kom hit för tre och en halv vecka (?) sedan har jag egentligen inte skaffat så himla mycket vänner. Alicia räknas, men ändå inte, för hon är ju min syster och vi delar rum och måste umgås varje dag. Jag har ju Luci och de andra utbytisarna förstås och sen har jag bekantat mig lite med några av Alicias kompisar. Utöver de här människorna (som jag i princip har blivit ihopföst med) har jag inte pratat så mycket med folk.

Idag skulle det dock bli ändring på det, i alla fall enligt Alicia.

Innan klockan ringde till första lektionen imorse fick jag och Lucia en utmaning. Den av oss med flest vänner (detta innebar alltså att man skulle ha ett namn och någon intressant fakta om personen i fråga) när sista klockan ringde skulle bli korad vinnare. Förloraren däremot skulle bli tvungen att genomföra ett förfärligt straff som Alicia och Vee skulle bestämma under dagen.

Efter lite mer eller mindra bra trash-talk satte jag och Luci av åt varsitt håll för att skaffa vänner. Jag var fast besluten om att jag skulle ta hem segern, men då hade jag förstås inte räknat med mitt största problem: Jag är förfärligt dålig på att ta första steget.

När jag väl insåg det här kändes det ungefär såhär:


Jag lyckades trots allt hitta ett par "vänner" och vid lunch var jag mycket stolt över de fem namn jag klottrat ned på baksidan av mitt schema. Det blev dock snabbt ändring på det när Lucia berättade att hon redan hade tio. Damn that girl and her cute italian accent.

Ett tag funderade jag på att fuska och skriva ner alla namn på de i min yearbook class eftersom vi alla blev ombedda att resa oss och berätta vårt namn plus något vi är "passionate about" men jag bestämde mig för att jag inte ville vara omoralisk.

När sista klockan ringde hade jag skrapat ihop 10 namn. Jag var jag supernedslagen och bombsäker på att Alicia och Vee hade hittat på något absolut vedervärdigt straff åt mig. Jag ville nästan inte gå och träffa Lucia och höra om hur många nya vänner hon skaffat sig.

Men gissa vad:

Hon hade inte hittat några fler! Vi hamnade på delad förstaplats med tio vänner var. Jag slapp straff och tog kontakt med tio nya människor idag. Det, mina vänner, är en bra dag.

Taco hej :)

9 augusti 2013

Och så var det sommarlovet slut.



Håll i er nu, det här blir maffigt. (Mamma och pappa jag förväntar mig att ni läser allt, ni andra behöver inte om ni inte verkligen vill)

Idag har jag alltså gått min första dag på amerikanskt high school och konstigt nog var jag inte alls så nervös som jag trodde att jag skulle vara. Jag var till och med mer nervös när jag skulle börja gymnasiet. (???)

Vi gick upp så tidigt som klockan sex och en timme senare satt vi inpackade allihopa (Jag, Alicia, Chris och Alicias vän Vee) i Marias van.

När vi kom fram hade vi en massa tid att döda så vi vandrade omkring på campus en stund. Klockan 07.55 ringde klockan och jag vandrade in i klassrum 140 för min första lektion.


1st period:
CP US Government and Economics S1

Eftersom det var första dagen var de flesta lektionerna bara en introduktion där lärare och elever fick presentera sig själva och det gavs en överblick av kursen och så, ungefär som hemma alltså. 

Läraren i den här klassen; Mr. Addis var hård som satan och han skrämde livet ur mig när han gick igenom vad han skulle göra "in case of a lock down" (dvs om någon kommer och skjuter på oss). Blockera fönster och ner på golvet. Om vapenmänniskan trots allt skulle lyckas ta sig in behöver någon med "ett par cojones", som Addis uttryckte det, ta tag i brandsläckaren och sätta igång den medan Mr Addis personligen slår ihäl vapenmänniskan med ett basebollträ som han förvarar bakom katedern (eftersom: "They won't allow him to carry a gun in there") Skönt att veta att läraren hellre har mord på samvetet än att låta någon av sina elever dö, oskönt att veta att det finnns risk för att han kommer behöva det.

Annars verkar kursen rätt okej. Läxor varje dag. TJOHO!

2nd period: 
Choir 1.

När jag slutade nian trodde jag inte att jag skulle sakna att ha kör ett enda dugg, tji fick jag, för nu har jag gått och längtat efter det här i flera månader. 

Vi är en liten grupp på 23 personer och det krävs igen audition eller något för att vara med i den här kören. Utifrån den informationen  tänker jag låta er dra egna slutsatser.
Vi sjöng faktiskt inte så mycket idag, så för att vara ärlig har jag inte riktigt någon koll på hur bra/dåliga vi är. Vi lekte däremot en namnlek där jag var tvungen att göra konstiga ljud och rörelser som de andra kunde härma. 

Läraren; Ms Vlach är superdupergullig, ung och helt klart down to earth och körsalen är den mysigaste ever.

Juste! Under second period reser sig hela skolan och tittar drömskt mot den amerikasnka flaggan som finns i varje klassrum och säger unisont The pledge of Allegience. Jag som inte kan ett ord av den ännu stod lite stelt med en höger hand tafatt över hjärtat och önskade att ingen skulle skälla på mig för att jag inte visade respekt mot detta fantastiska land.

3rd period:
CP English 7.

Engelska med Ms. Albert, som förövrigt är min favorit än så länge (och jag tror den enda som faktiskt vet att jag är utbyutesstudent.). Hon är definitionen av skön och hennes klassrum är helmysigt (se: bilden där uppe)

Vi gick igenom vad kursen skulle innehålla och hon räknade upp alla böcker vi ska läsa (Bl.a. Hungerspelen igen, men det gör mig ingenting.) 

Jag tror jag kommer gilla Engelska.

4th period:
Drama 1.

Vår dramalärare var inte närvarande. Vi blev uppropade av en semi-sur dam och sedan fick vi tillbringa resten av lektionen till att prata (MEN TYST!) med våra bänkgrannar. Som tur var upptäckte jag att Maja också har den lektionen med mig, så jag kunde prata med henne.

5th period:
Lunch

Jag var vrålhungrig när klockan äntligen ringde efter vad som kändes mer som ett par veckor än 50 minuter. Maja och jag gick tillsammans med Iliana ut på gården för att få i oss lite föda.


Vi letade upp Luci och slog oss ned bredvid henne.


Min matsäck var en typiskt amerikansk smörgås, en apelsin och någon sorts ostkex alltihop nedpackat i en liten brun papperspåse som även den kändes väldigt amerikansk av någon anledning.

6th period:
Journalism 3 Yearbook.

Om jag var skeptisk till den här klassen innan blev det inte mycket bättre av att faktiskt gå dit. Det här är helt klart den mest krävande kursen jag har på schemat. Vi förväntas vara där på kvällar, helger och lov och de beskrev kursen som något som i stort sett kommer att ta över ens liv. Som utbytesstudent vill jag gärna kunna prova på så mycket som möjligt och inte vara "tied down", vilket det verkar vara rätt stor risk för att jag bli om jag tar den här klassen.

Å andra sidan verkar det rätt kul och läraren, Mr. Guevara berättade om hur det blir som ett hem på campus och hur klasskamraterna blir som en familj. Jag ska prata med honom imorgon och se efter exakt vad som kommer krävas av mig.

Dessutom vill jag inte vara den som hoppar av bara för att det verkar krävande. Känner mig som värdens quitter redan bara för att jag funderar på det.

7th period:
Finite Math College Entran Math Prep S1.

I kursen med det längsta namnet har jag en lärare med grov spansk brytning och dessutom en massa matteord som jag inte fattar ett dugg av. Det är inte en himla bra kombination, kan jag tala om. 

Mr. Flores tvingade oss i alla fall inte att göra någon matte idag. Istället gick vi till fotbollsplanen och satt på läktaren för att "visualisera oss själva när vi tog studenten". Ingen fattade någonting och när vi tre minuter senare gick därifrån för att hämta våra matteböcker var det fortfarande ingen som riktigt förstod syftet med det. Jag antar att det är som en påminnelse om att vi verkligen ska försöka, eftersom att en del av oss kanske inte ens kommer dit.


Klockan 2.06 var min första skoldag slut. Jag och Luci traskade iväg till volleybollträningen som var lika jobbig och varm som igår och efter det åkte vi hem. Nu är jag trött som bara den, Alicia sover redan för hon ska upp och springa klockan 5 imorgon den tokan.

Imorgon är en ny dag och nya upplevelser ska upplevas. 

With liberty and justice for all.

Taco hej :)

8 augusti 2013

Volleyboll minus Volleyboll

Idag har jag varit på volleybollträning utan att träna volleyboll över huvud taget. Än så länge har de bara "summer conditioning" och själva volleybollandet börjar inte förrän på måndag. 

Min nya karriär^

Vet inte ifall jag kommer få spela eller inte. Det är try-outs nästa vecka först och tills dess blir det kondition och styrka. Det var jobbigt med tanke på att jag inte tränat alls på kanske två veckor, förhoppningsvis blir det bättre snart. 

Dessutom blev jag påmind om hur kul jag tycker det är med lagsport. Trots att jag och Luci mest hamnade på vår egen kant och jag egentligen inte fick något vidare intryck av att deras laganda var tipptopp, så kändes det himla roligt. 

Annars åkte vi och köpte lite school supplies i sista minuten, för det gjorde vi aldrig i måndags och jaghåller på att packa min nya flamingoryggsäck (Hur cool?) full.


Jag kunde inte använda min blåa för den är helblå och det är mot skolans klädkod. Anledningen till att man inte får bära helblått eller helrött är inte på grund av något politiskt, som jag trodde från början, utan på grund av att rött och blått är de två största gängfärgerna här i Modesto och bär man någon av de riskerar man att bli nedslagen på toaletten.

Då ville jag hellre vara på den säkra sidan och vad jag vet finns det inget flamingogäng.

Taco hej :)

7 augusti 2013

Bloggeranza

Kikade in på Tyras blogg och såg att hon hade varit så snäll och länka mig. Då fick jag en brilliant idé och bestämde mig för att länka andra goa utbytesbloggar som jag läser för tillfället.

Ni hittar dem i menyn till vänster.


Taco hej :)

6 augusti 2013

THE LAAND OF THE FREEEEEE

Jag befinner mig i USA det friaste landet on earth och jag får inte gå utanför huset själv och vill jag ta mig någonstans måste det finnas någon som kan köra mig. Är jag hemma är jag alltså fast hemma. (Freedom!)

Det här tar jag upp eftersom att det är det i princip enda som jag stör mig på hittills. Jag är fast här och jag har inget att göra. Jag längtar ihjäl mig till skolstarten på torsdag så att det blir lite action och pang pang (OKEJ I TAKE THAT BACK INGET PANG PANG PLEASE!), men ni fattar vad jag menar.

(jag är en bald eagle i denn här bilden, ja.)

Men i alla fall. Nu vet ni att om jag inte bloggar är det för att jag inte har något att blogga om.

Taco hej :)





4 augusti 2013

Nu spenderar vi pengar för att göra oss redo för skolan

Tydligen är det en grej att man åker och shoppar som satan precis innan skolan börjar här. "Back to school shopping" som det så uppfinningsrikt kallas. Igår for vi hela familjen och införskaffade kläder och skor att ha på oss när det nya läsåret börjar.


Jag köpte:
  • Billigt (men fint) skit från Forever21
  • Två par nya converse eftersom att jag är äkta svenne at heart fortfarande.
  • Doctor Who-strumpor. (Jag råkade gå in på Hot Topic och de hade en hel Doctor Who-hörna där och jag var tvungen.)

Idag ska vi köpa supplies och sådant, sen är jag redo!

Taco hej :)

3 augusti 2013

Idag var jag inte hemma tjohej

Idag har jag gjort saker (!!)

Åkte tidigt till Luci och vi tog en promenad till Giacomo's för att köpa frukost (blåbärsmuffin och te), sedan vandrade vi runt i området och satt och myste på hennes gräsmatta i timmar. 

Luci, förstår ni, är enda barnet och inte alls lika ensamvargig som jag. Därför får jag hålla henne sällskap när Brenda jobbar och alla andra människor har annat för sig.

Maria kom i alla fall och plockade upp mig runt två och vi for vidare till Annetes där vi fortsatte att mysa tills  vi for hem igen.


Såhär fint är det framför Brendas och Lucis hus.


Och såhär glada är vi när vi ligger på gräset och jag försöker efterlikna en tumme.

Taco hej :)